Sjömansbiblioteket

Prisbelönte Andreas Lundbergs första diktsamling

»Lundberg lämnar aldrig det skälvande diktjaget, han insisterar på dennes existens, på så sätt sviker han det aldrig. Hans förmåga att ge dunklet - det omätbara, outsägliga - ett språk, skapar en råhet som är totalt gripande.« Donia Saleh, Aftonbladet

»Andreas Lundberg är en sentida magiker, en ung bard vid uråldriga hov. Jag är omskakad, omtumlad och imponerad av kraften i hans poesidebut.« Eva Ström, Lyrikvännen

»En samling avgrundsdjupa, mystiska och tidlösa dikter där man som läsare kastas mellan ofattbart mörker och ofattbart ljus, där bejakandet av människans mörker sker i ett tillstånd utanför den gängse verkligheten.« Betyg: 4 av 5 - Jonas Frånander, BTJ

Efter att i tre böcker ha rört sig från Helvetet, via Skärselden och till Himlen går Andreas Lundberg i sin nya diktsamling på nytt in i människans mörker, in i moderlivet, där barn blir till sten, och ut i en tidlös värld, eller en värld av sammanblandade epoker, myllrande av bortbytingar, demoner och gudar. Skalden Taliesin sjunger om förlust och överlevnad bland träden och stenflickan lyssnar.

ANDREAS LUNDBERG [f. 1975] är författare, översättare och förläggare. För romansviten Storm i den pelare som bär [2016], Ofarbar tystnad [2019] och Gerontion [2021] belönades han bland annat med Tidningen Vi:s litteraturpris och Aftonbladets litteraturpris. Böckerna finns samlade i pocket under titeln Trilogin. Kort världshistoria med figurer är hans första diktsamling.

»Medan världen blir allt fulare ökar behovet av poeter som Andreas Lundberg. Kanske är det som han säger, han som konstaterar: "Det är en glaciär av sorg inom mig". Kanske det är så världen är inrättad, och kanske vi just därför behöver poesi av det slag han skriver.« Bernur

»Jag litar på diktjaget, tror på nödvändigheten med vilken det för mig genom sina blodiga, obarmhärtiga landskap.« Gabriel Itkes-Sznap, DN

»Kort världshistoria med figurer har försett mig med en läsupplevelse som lär bli svår att skaka av sig, mycket tack vare Lundbergs mardrömslika bildspråk.« Erik Bovin, Opulens